Bloggande

Jag tycker det är riktigt intressant att läsa vad andra skriver på sina bloggar. Inte sällan blir man inspirerad att kommentera, fast jag tvekar att göra det. Tänker ofta att vad betyder det att jag lägger mig i. Tillför mina kommentarer något egentligen? För vems skull kommenterar jag?
Samma tankar har jag apropå min egen blogg. Vad skriver jag här för och för vem? Så blir det ofta långa uppehåll då jag helt tappar motivationen att skriva. Enda stödet för att skriva är just den vetskapen att om jag kan uppskatta andras bloggar så kanske någon annan faktiskt uppskattar min.

Det är lite krångligt och tidsödande att behöva logga in och sedan navigera fram ett nytt inlägg och ovanpå det ladda upp en bild eller två. Det vore bra om det fanns ett enklare sätt att skriva. Dessutom skulle jag vilja kunna sitta på bussen hem, eller i soffan hemma och skriva ner tankarna för att sedan enkelt ladda in dem på sidan. Givetvis finns det säkert något sådant enkelt verktyg som jag missat att ta till mig. Men, det är just det som är problemet. Jag har inte tid att ständigt följa med i den senaste utvecklingen. Inte intresse heller. Jag vill inte ha supermobiltelefoner med 79 olika teknologiska inventioner inbakade eller bära med mig en bärbar dator överallt uppkopplad via satelit. Hmm… Jag får väl finna mig i att det är lite segt att blogga och papper och penna på bussen får nog duga.

Har inte skrivit på ett halvår och det har inte bara med bloggformen som sådan att göra. Jag skriver ju ibland om depression här på bloggen och det har varit en jobbig höst i år. Det har inte varit läge att samla kraft i tankarna och skriva ner dem här på bloggen. Jag önskar att jag hade kunnat göra det då jag tror att just skrivandet är helande för själen, och dessutom kunde det vara pedagogiskt riktigt att visa upp mig även då jag inte tror mig ha svar på allt eller förmår allt. Det skulle kanske kunna ge mer trovärdighet åt allt annat jag skriver eller åtminstone sätta in det i ett riktigare perspektiv.

Sedan har det känts som om jag inte vet vilken typ av blogg jag vill skriva. Många har ett tema och håller sig till det , medans jag mer skriver det som just för stunden faller mig in. Visserligen tycks det som det mest handlar om löpning, litteratur eller depression. Men, det är nog mest en följd av mitt liv, inte att jag planerat att just det skulle vara innehållet. Nu kom min härliga dotter och sa att det var mat på bordet så då kan jag inte skriva mer just nu. Vi hörs igen!