Lugn!

Ps 46:11

”Lugn! Besinna att jag är Gud”

(Bibel2000)

”Bliven stilla och besinnen att jag är Gud”

(1917-års)

”Bli tysta och stilla, och erkänn att jag är Gud!”

(Levande bibeln)

”Be still, and know that I am God”

(NIV)

Ett mycket starkt bibelord som ofta citeras. Vilken version som är bäst? Ja, jag lutar faktiskt åt den engelska (NIV). Kanske för att jag har låten med samma namn av Rebecca St. James i huvudet. Det är en vers och en text som verkligen sätter sig på hjärnan.

Jag känner att jag behöver erkänna att Gud är allt och att jag måste underordna mig. Det är allt för vanligt att jag försöker att prångla på Gud mina önskningar eller mina villkor.

Jag ser i detta ord inte bara ett förminskande av mig själv, utan också lika mycket en tröst och en trygghet genom min relation med Gud. Jag kan tryggt luta mig mot honom. Han är över allt. På samma vis är han också världens hopp. Hur mörkt det än kan se ut på jorden i dag, och hur avlägset räddningen än kan synas, så är han den som slutligen tar hand om allt. Han är Gud.